EU har satt upp ambitiösa mål för att minska nettoutsläppen i syfte att bli den första klimatneutrala världsdelen 2050.
Detaljerade mål och milstolpar fastställs i den första europeiska klimatlagen och i paketet Fit for 55. Det inledande målet är att minska utsläppen med 55 procent till år 2030 (jämfört med 1990 års nivå).
Vi har sammanställt information om hur detta kommer att påverka luftfarten och särskilt den viktiga roll som hållbara flygbränslen kommer att spela.
Öka användningen av hållbara flygbränslen
Som en del av paketet Fit for 55 har kommissionen föreslagit att öka användningen av hållbara flygbränslen.
Dessa bränslen spelar en viktig roll för att minska koldioxidutsläppen, men utgör för närvarande en försumbar andel av flygbränslena inom EU.
Du hittar mer information om hållbara flygbränslen i vår tidigare artikel på EASA Light.
Hållbara flygbränslen ska användas vid alla flygplatser inom EU
I de föreslagna bestämmelserna fastställs att harmoniserade skyldigheter för bränsleleverantörer och flygbolag att öka användningen av hållbara flygbränslen genom att dessa bränslen görs obligatoriska vid alla avgångar från europeiska flygplatser.
Detta innebär att varje avgång från en större flygplats inom EU ska ske med en minimimängd av hållbart flygbränsle, oavsett om flygbolaget kommer från EU eller inte.
Tabellen nedan visar de bindande målen för hållbara flygbränslen, från 2 procent 2025 till 5 procent 2030.
För att nå EU:s klimatmål förväntas det att minst 63 procent av allt flygbränsle som används vid avgångar från EU:s flygplatser ska vara hållbart flygbränsle år 2050.
Syntetiska bränslen (eller e-bränslen) kommer att spela en viktig roll för att minska koldioxidutsläppen på luftfartsmarknaden och har stor potential. I de föreslagna bestämmelserna fastställs därför ett delmål för att säkerställa att en viss mängd av de hållbara flygbränslena är syntetiska bränslen (se den gröna referensen i tabellen).
Totala andelar av bränslemixen
2025 | 2030 | 2032 | 2035 | 2040 | 2045 | 2050 | |
Procent av hållbara flygbränslen som används inom luftfarten: | 2% | 6% | 6% | 20% | 34% | 42% | 70% |
Varav delmandat för syntetiska bränslen (eller e-bränslen): | - | 0.7% | 1.2% | 5% | 10% | 15% | 35% |
Vilka typer av hållbara flygbränslen avses?
Baserat på de olika hållbara flygbränslen som finns och de råvaror som vart och ett av dem bygger på avser förordningen följande kategorier av hållbara flygbränslen:
- Så kallade avancerade biodrivmedel, dvs. bränslen som produceras av de bränsleråvaror som förtecknas i bilaga IX, del A i direktivet om förnybar energi.
- Bränslen som produceras av bränsleråvaror som förtecknas i del B.
- Syntetiska flygbränslen (elektrobränslen eller e-bränslen).
Bränslena måste också uppfylla de kriterier för hållbarhet och växthusgasutsläpp som fastställs i direktivet om förnybar energi.
Syntetiska flygbränslen (eller e-bränslen).
Syntetiska bränslen, e-bränslen eller elektrobränslen har framställts ur andra förnybara källor än biomassa, till exempel vind- och solkraft. I stora drag används den förnybara energin och vatten i en elektrolysör för att producera väte, som sedan syntetiseras med koldioxid till syntesgas. Denna syntesgas förädlas sedan i sin tur till bränsle.
Långsiktig politik för hållbara flygbränslen
Eftersom detta är en stor utmaning syftar den föreslagna förordningen till en långsiktig politik som säkerställer att den inre marknaden för luftfart är väl rustad för kravet på att blanda hållbara flygbränslen med konventionell flygfotogen. Den ger också nödvändiga incitament till investeringar för att öka kapaciteten för produktion av hållbara flygbränslen.
Easas uppgift – övervakning och rapportering
Enligt detta förslag ska Easa inneha övervaknings- och rapporteringsuppgifter som ska säkerställa att skyldigheterna uppfylls och ge viktig kunskap om den föränderliga och växande marknaden för hållbara flygbränslen.
Denna förordning kommer att utgöra en viktig grund för att göra luftfarten rustad för framtiden genom att säkerställa en välfungerande marknad och hållbar rörlighet för medborgarna. Den kommer att ge EU en globalt ledande position när det gäller avancerade transportbränslen och framför allt ge betydande klimatfördelar genom omfattande utsläppsminskningar inom sektorn.