Verksamhet i det övre luftrummet: tänk om det inte finns några gränser för vad som är möjligt

THIS PAGE IS ALSO AVAILABLE IN:

Har du någonsin undrat varför det finns en gräns för hur högt flygplan kan flyga? Typiska flygplan brukar vanligtvis inte flyga över flygnivå 550, vilket innebär 55 000 fot – cirka 17 kilometer. En del kan flyga på en något högre höjd, som det sedan länge pensionerade Concorde-flygplanet, eller militär- eller forskningsflygplan, och i vissa länder tillhandahålls flygkontrolltjänster upp till flygnivå 660 – cirka 20 kilometer, även om de flesta flygplan inte kan flyga på dessa höjder. 

För att besvara den inledande frågan kan man säga att höjdbegränsningen för de flesta flygplan beror på konstruktionsmässiga begränsningar, bland annat motorns prestanda, den lyftkraft som kan genereras, kabintrycket och beroendet av markbaserade navigationssystem. Vid extrema höjder blir luftdensiteten för tunn för konventionella jetmotorer, och äldre, markbaserade navigationshjälpmedel är varken godkända eller pålitliga för högre höjder. 

Men det finns mer ”luftrum” där uppe. Det finns ännu inga tydligt definierade eller överenskomna gränser, men mellan det luftrum där flygplan flyger och det som vi kallar ”rymden” finns det ett område som Easa kallar ”övre luftrum”, som också kan användas för tjänster och lufttransport. Även om vissa luftfartyg redan kan användas på sådana höjder krävs ytterligare utveckling för att utöka deras kapacitet och stödja regelbunden användning.

Med en luftfartsindustri i ständig utveckling kan verksamhet i det övre luftrummet vara nästa steg i utvecklingen. Easa välkomnar innovation och undersöker redan effekterna, möjligheterna, utmaningarna och ett möjligt regelverk avseende sådan verksamhet.


 
illustration av verksamhet i det övre luftrummet


 Kármánlinjen – allmänt accepterad som ”början på rymden”

Traditionell flygverksamhet

 Verksamhet i det övre luftrummet

Rymden


Användningsområden och fördelar 

Olika typer av luftfartyg kan komma att användas i det övre luftrummet, såsom ”plattformssystem för hög höjd” (eller pseudosatelliter) och ballonger, vilket kan förbättra tjänster som vi alla använder, såsom telekommunikation eller navigering, och möjliggöra bättre verktyg för vetenskaplig forskning. Branschen undersöker också supersoniska och hypersoniska passagerarflygplan, vilka skulle korta ner flygresetiderna, samt kapslar som transporteras av stratosfäriska ballonger för ”närrymdsturism”. Således omfattas allt från mycket långsamma till mycket snabba luftfartygstyper.

Forskning som syftar till att göra flygningar i det övre luftrummet till en verklighet kommer att medföra fördelar för andra områden, däribland konventionell luftfart, särskilt när det gäller innovation och miljöprestanda. Det kan också medföra samhällsekonomiska fördelar genom att skapa fler arbetstillfällen. I följande artikel fördjupar vi oss i fördelarna med verksamhet i det övre luftrummet och den typ av luftfartyg som kommer att användas för denna verksamhet: Verksamhet i det övre luftrummet: Vad kan vi förvänta oss?

Easas fortsatta arbete på området för verksamhet i det övre luftrummet

Rapportens framsida: Förslag till färdplan för verksamhet i det övre luftrummetÅr 2023 publicerade Easa ett förslag till färdplan för verksamhet i det övre luftrummet, vilket är en första men omfattande bedömning av utmaningarna med den framtida verksamheten i det övre luftrummet. 

Målen för byråns fortsatta arbete på detta område är som följer:

  • Förbättra EU-institutionernas och allmänhetens know-how om framtida verksamhet i det övre luftrummet.
  • Tillhandahålla vetenskapliga data till stöd för framtida beslutsfattande.
  • Genomföra regelbundna konsekvensbedömningar och bristanalyser på grundval av vetenskapliga och objektiva data.
  • Utarbeta ett regelverk för att möjliggöra verksamhet i det övre luftrummet i EU:s luftrum på grundval av validerade alternativ. 

För att ha uppnått ovanstående mål senast i slutet av 2027 leder Easa ett antal projekt för att 

  • öka medvetenheten om verksamhet i det övre luftrummet,
  • genomföra vetenskapliga studier som omfattar ämnen såsom säkerhet, hållbarhet, cybersäkerhet, människors hälsa och medicinska standarder,
  • utarbeta ett meddelande om föreslagen ändring, ett av stegen i den beslutsfattande processen, för verksamhet i det övre luftrummet. Du kan också läsa mer om den beslutsfattande processen på EASA Light.

Utforskningen av det övre luftrummet innebär en rad möjligheter och utmaningar och det finns fortfarande många frågor att besvara. Tekniken är fortfarande under utveckling, men prototyper och demonstrationsflygningar är redan ett faktum runt om i världen. Under de kommande åren kommer forskningsresultat, operativa försök och regleringsarbete gradvis att forma hur verksamhet i det övre luftrummet kan införas på ett säkert sätt i Europa.

Verksamhet i det övre luftrummet är en global fråga och Easa samarbetar med internationella partner, däribland andra nationella luftfartsmyndigheter och luftfartsorganisationer, såsom Icao, för att stödja en harmoniserad strategi för framtida verksamhet. Easas grundläggande arbete på detta område behövs för att se till att säkerheten fortsätter att ligga kvar på högsta möjliga nivå och att den står i proportion till typen av verksamhet. Även om det kan ta flera år innan vi ser större förändringar i hur verksamhet i det övre luftrummet bedrivs, är Easas arbete på detta område ytterligare ett exempel på byråns engagemang för innovation och flygsäkerhet – i ett luftrum utan gränser.

Senast uppdaterad:
23 Feb 2026